Omegapoint hjälper Läkemedelsverket till förbättrad rapportering av misstänkta biverkningar
Inför den nationella vaccineringen mot Covid-19 fick Läkemedelsverket i uppdrag av regeringen att planera för och genomföra en fördjupad säkerhetsuppföljning av vacciner. En del av uppdraget var att förenkla rapporteringen av vaccinens misstänkta biverkningar med målet att öka rapportering så att framförallt allvarliga icke kända biverkningar snabbt blir kända. Omegapoints lösningsarkitekt Jonas Åberg har haft en viktig roll i projektet.
Nästan alla av oss har någon gång fått ett vaccin. Många av oss får det regelbundet. Inför lansering av ett nytt vaccin finns en rigorös process med kliniska prövningar där bland annat biverkningar identifieras och dokumenteras. Men jobbet med att rapportera misstänkta biverkningar fortsätter även efter lanseringen med fokus på att okända biverkningar blir kända. I lösningen som är framtagen kan misstänkta biverkningar rapporteras för såväl vaccin som övriga läkemedel.
– Tester inför ett godkännande görs ju på en begränsad population så det finns alltid en risk att nya biverkningar dyker upp när väsentligt större grupper vaccineras. Det är väldigt viktigt att eventuella nya misstänkta biverkningar samlas in och registreras – det handlar om människors säkerhet, säger Jonas Åberg, lösningsarkitekt på Omegapoint.
I Sverige är det Läkemedelsverket som deltar i EMAs arbete med att granska och ge godkännanden för vaccin och läkemedel som ska säljas i Sverige. När läkemedlet väl är ute på marknaden har sjukvårdshuvudmannen en skyldighet att rapportera in nya misstänkta biverkningar så fort de får kännedom om dem. Men även konsumenter har en möjlighet att rapportera in misstänkta biverkningar på Läkemedelsverkets hemsida.
Omegapoint har hjälpt Läkemedelsverket att göra det enklare för Hälso- och Sjukvården att rapportera in misstänkta biverkningar.
– Det har funnits en underrapportering av biverkningar vilket delvis hänger ihop med att processen för att rapportera in har varit både komplicerad och tidskrävande. Den process vi nu tagit fram reducerar – när den implementeras - rapporteringstiden med mer än hälften, genom att rapportering kan göras direkt från vårdens system. Dessutom blir resultatet mer tillförlitligt eftersom delar av processen automatiseras, fortsätter Jonas.
Målet med en förbättrad process är framförallt att alla allvarliga och icke-kända biverkningar snabbt blir kända. Med mer data kring misstänkta biverkningar kan bättre beslut om eventuella följder fattas, t.ex. om en viss grupp människor bör undvika vaccinet.
– Jag är lösningsarkitekt men i det här projektet har jag också haft en verksamhetsnära roll med mycket kontakter med både Läkemedelsverket och vårdaktörer. Mitt uppdrag har varit att skapa förutsättningar för vården att göra sin rapportering av misstänkta biverkningar på ett enkelt och effektivt sätt, avslutar Jonas.